Blogg

Tom K. klassvann i tyska premiären, Elias L. stabil Adam-tvåa, Ola bästa "Sucka" i Skutskär när Andervang vann totalt och i dag för ett år sedan...

Har varit tvungen att vänta in sista sträckan i ADAC Saarland Pfalz Rallye och se hur det slutade för ”di svenske”.Premiären i Tyska Mästerskapet kördes under Monte Carlo-Rally-liknande former, alltså lite rysk roulette med mycket snö och is på de smala asfaltsträckorna i det sydvästra hörnet av landet. Något som gjorde att man av säkerhetsskäl strök två av fredagens sträckor. Den sista, SS3 såg däremot Tom Kristensson och Henrik Appelskog som sträcksnabbast totalt med den nya R2 Opel Adam. När rallyt fortsatte på lördagen var det under svåra förhållanden och där det provades med olika däck för att få lite grepp i halkan. Så tufft att danskarna Lasse Sørensen/Ole Frederiksen avbröt sin premiär i samma klass som Tom och med en likadan Opel R2
Det ville være for risikabelt da der er sne og is over det hele, konstaterade paret, lastade och åkte hem.
Svenskarna gav dock inte upp och efter tolfte och sista sträckan stod Tom och Henrik som segrare i ”R2-klassen” och satte även femte bästa tid totalt på den milen långa avslutande ”Power stage”. Segern var solklar och detta trots att man fått ett 30 sekunders för mig oklart tidstillägg, med orsak ”Retarder”. Nu vinner man ändå klassen och blir tia totalt och detta nästan minuten före tvåan Steffen Schmidt även han i en R2-Opel. Lite surt med tidstillägget då Tom och Henrik utan detta slutat sexa istället för tia.

*
Totalplaceringen före Opel Motorsports nye fabriksförare alltså nia, togs glädjande nog av det andra svenska ekipaget i rallyt, Elias Lundberg och David Arhusiander. Men till seger i ADAC Opel Rallye Cup räckte inte tiderna då estländaren Karl-Martin Volvers varit rallyts stora överraskning. Fyra totalt med sin lilla 1400-kubiks Adam Cup-bil imponerade och i ren körtid var han nästan en och en halv minut före de svenska tvåorna. Att Volvers körde fantastiskt bra visar att inte ens Tom hängt med även om han sluppit tidstilllägget.  För Elias var onekligen ändå helgen ett jättekliv uppåt i karriären och en andra plats i debuten bådar gott för resten av serien.
Fullt godkänd var även amerikanen Sean Johnstons insats med svenske kartläsaren Joakim Sjöberg till höger. Att göra rallydebut under så här vanskliga förhållanden är inget för amatörer. och Sean tog sig i mål som fullt godkänd åtta i cup-klassen. Till exempel var han långt före de bägge danska cupåkarna Marco Gersager 13:e och Sebastian Magnusen 14:e. En enda cupåkare bröt och totalt kom 16 bilar i klassen i mål.
Tävlingen vanns av italienaren Simone Tempestini, R5-Citroën som var 19 sekunder före Skoda-åkaren Dominik Dinkel.
Återkommer i morgon med förhoppningsvis mer från den tyska rallypremiären, kommentarer med mera.

*
Det blev klar seger för Stig Andervang med sin Mitsubishi när han var snabbast på de fyra sträckorna i Skutskärsratten. Tvåa slutade den andre förhandsfavoriten Jan Wikström i en WRC-Toyota och skillnaden mellan de båda var till slut 43,6 sekunder.
Trea totalt och bästa 2WD-åkare hittas i Historiska Rallycupen, Gävelåkaren Patrik Dybeck med en ”Golf-etta”. Med sin Appendix K-bil dängde han till Grupp H och tillika hemmaföraren Kim Nilsson i en betydligt modernare Golf. Låt vara bara med 0,6 sekunder men ändå lite anmärkningsvärt att en ”gammelbil” är snabbare än en modern.
Ledaren i HRC-cupen, Ola Axelsson blev tvåa efter Dybeck och så här långt ser det som att det blir de här två som gör upp om HRC-titeln.
Näst snabbast i Grupp H blev Tommy Högström, Rimo i sin vassa Opel Corsa.
Ola Strömberg visade att ”gammal är äldst” och med äkta hälften Britt-Marie i högerstolen näst intill utklassningsvann han ”Sukka-cupen” eller mer korrekt 1300 Rallycup. Tvåa slutade B-föraren William Binbach, Kolsva och detta 1.11,3 efter Ola. Sedan blev det tätare, trean Rickard Norling körde bara 0,3 sekunder långsammare och fyran Christian Granfors var ytterligare halv sekunden efter.

*
Det blev total Skoda-dominans i Finska Mästerskapets (SM) deltävling ”SM-ITÄRALLI” där pallen bestod av enbart Skoda-förare. Längst upp ställde sig Eeerik Pietarinen som var drygt tio sekunder före tvåan Teemu Asumaa och lägst på pallen kom ryssen Nikolay Gryazin, alla tre med Skoda Fabi R5.
Vad jag kunnat utröna var där bara en enda svensk anmäld till tävlingen även detta en Skoda-åkare, Mattias Jirvelius med Erik Johansson i högerstolen. Tolva i ”R5-klassen” och 16:e totalt blev resultatet för deras del.
Två förhandsfavoriter fick ge upp Juha Salo, R5-Peugeot och Jari Ketomaa, Hyundai i20 R5. Bägge bröt på grund av ”Tekninen syy” och även om min finska är minimal tyder jag detta som ”Tekniskt”.

*
I går presenterade PWR Racing sin line up för STCC 2018 där man kommer att åka med Seat-bilar under nya varumärket ”Cupra” Förutom regerande STCC-mästaren Robert Dahlgren ingår Daniel Haglöf, Philip Morin och Mikaela Åhlin-Kottulinsky i jakten på nya guld till dalateamet.
22-årige Philip Morin som i fjol körde Porsche Supercup en supportklass till Formel 1, gör nu en fullsatsning på STCC och allra främst på ”Junior-klassen”.
– Trots att jag bara gjort två tävlingar för PWR Racing kände jag direkt vilket driv som finns i teamet. Målet är solklart, att vinna STCC tillsammans med PWR Racing, både JSM och SM, menar Morin.
Mer STCC-rutin har värmländska lillasystern till ERC-satsande Fredrik Åhlin, Mikaela Åhlin-Kottulinsky som började tävla för PWR Racing redan under 2017 i Junior Team. Nu tar hon steget upp till SEAT Dealer Team nya bilen CUPRA TCR.

Det här är helt klart ett av de större stegen i min karriär, att tävla i huvudsatsningen hos regerande STCC-mästarna. Förra säsongen var väldigt lärorik för mig med en helt ny bil och många banor jag aldrig ens satt min fot på tidigare. Både jag och teamet har högt ställda målsättningar och jag ser fram emot att tävla med ett helt nytt varumärke i form av CUPRA, konstaterade Mikaela.

*
Idag för ett år sedan var en dag som jag aldrig kommer att glömma, det var då jag fick ta emot de symboliska nycklarna till ”Silver-Kadetten” efter Ola Strömbergs galna upprop som resulterade i att bilen i dag står i mitt garage. Ola lyckades med det jag betecknade som tokigt och helt omöjligt, detta att starta en insamling bland Motorbloggens läsare i syfte att ge mig en Opel Rally Kadett.
Det började med en Blocket-annons om en tävlingsklar och helt nybyggd Rally Kadett från 1970 men där prislappen inte alls harmonierade med min plånbok. När jag så skrev något i stil med ”vill ha men inga pengar” vaknade Ola och resten är som man säger historia. Tokprojektet lyckades med råge och när Bilsport Rallycup så hade sin prisutdelning i Karlskrona (prisutdelning är fel ord, istället är det mer stå upp show med Roger Rooth och Mikael Johansson på scen) överlämnade Ola bilen. Tjock i halsen och med tårar i ögonen tror och hoppas jag verkligen att jag försökte mig på någon form av tacktal. Vill minnas att det inte blev så mycket sagt just då men min stora tacksamhet hoppas jag ändå alla bidragsgivare känner.
Så här ett år efteråt kan jag också avslöja att bilen var långtifrån i det skick som bilbyggaren gjorde sken av. Till exempel är det för mig självklart att det på en tävlingsklar rallybil sitter en monterad skyddsplåt, det gjorde det inte. Inte heller fanns där bromsar som ens med bästa vilja i världen skulle godkännas vid en besiktning. Det blev till att rensa från bromsrören inne i bilen ut till trummor och bromsok och detta var bara len bråkdel av allt som fick åtgärdas innan det var möjligt att starta Midnattssolsrallyt. Missuppfatta nu inte och tro att det var en skrothög jag fick för så var det inte alls, utan motorn går jättebra, karossen är aldrig rostlagad och i toppskick. I dag motsvarar också bilen beskrivningen i annonsen, ”Nybyggd och tävlngsklar.
Med detta så säger jag än en gång från det innersta av mitt hjärta, tack Ola och alla Motorbloggenläsare som gjorde att min dröm blev verklighet, tack!