Ingen Patrik Sandell i Sportspegeln och Markus, här är tio riktigt bilåtar!

Blogg

Jag fick naturligtvis rätt angående Patrik Sandells seger i Frankrike, den nämndes icke med ett ord i Sportspegeln. Tjänstefel, något annat ord finns inte för fadäsen av progamledare André Pops. Visst, nu är det väl inte bara hans fel för bakom finns en hel redaktion som alla missade Sandells seger. Får väl tipsa konkurrenten TV4 ( fast dom vet ju överhuvudtaget inte ens vad motorsport är) om att det finns en hel ”kalkonfarm” på Gärdet klara för nästa söndags inslag i ”Kanon” eller ”Kalkon”!
I helgen hade Aftonbladets musikkrönikör Markus Larsson listat de femtio bästa billåtarna. Tar mig för pannan över låtvalen och undrar om Markus ens har körkort? Fast är man från Kiruna är det väl nästan en självklarhet eller lever dom som i filmen ”Jägarna” och kör ändå…
Hur som helst, med Markus låtar i bilens CD-växlare så hade jag fumlat efter FM-knappen och Radio Kristianstad redan vid infarten till Önnestad. Istället ska jag ge Markus och er andra en lista, dock inte på femtio utan nöjer mig med tio ”riktiga” billåtar. Som man brukar säga, ” hellre tio bra låtar i cd:n än femtio som suger”…
Låtarna är utan inbördes ordning även om ettan är självskriven, Chuck Berry klassikern ”Maybeline” men i Jonny Rivers tappning när han spelar live på nattklubben Whiskey a go-go. Texten om tjejen i den fräna Cadillacen som fräser förbi exet, som tar upp jakten är lysande. Vissa rader är ren poesi som, ”the rain that comes under my hood knowing it makes my motor good” och på slutet ” and I cougth Maybeline on top of the hill”. Stort!
Kingen själv Mr Berry måste även vara med och då är det självklart ”Memphis” som blir valet.
En annan klassiker är Merle Haggarrds ”Okie from Muskogee”. Min gamle banjospelande vän Jesper Lindberg i kultbandet Grus i Dojjan berättade för mig när han och en kompis i början av sjuttiotalet kom till en Merle Haggard konsert i Oklahoma City. När Merle kickade tillbaka hatten i nacken, greppade sin Fender Stratocaster och stämde upp i Okie from…, då vrålade de femtiotusen i publiken som dårar. Allsång på Skansen är rena skämtet mot detta och när man kom till refrängen berättade Jesper.
– Då klarade jag inte att hålla tårarna tillbaka.
The Beach Boys och ”Barbara Ann” behöver egentligen ingen förklaring. Mil efter mil med Ba,ba,ba Barbara Ann och man önskar att resan aldrig tar slut.
Konstellationen Jimmy Buffet och Alan Jackson ger mig körlust för timmar när man stämmer upp i ” It´s five o´clock somewere”. Stor country!
Minst en latinolåt måste vara och då blir det Trini Lopez och ”If I had a hammer”. Fastnade för Brylcrémestukade Trini mitt i sextiotalets långhåriga popvåg och på den vägen är det.
För att göra min kompis Anders på Nöjesavdelningen glad plockar jag även med Bruce Springsteens absolut bästa låt ”Jersey Girl”. Skön stämning i kupén fixar Bruce och bäst gillar jag live versionen. Tyvärr allt för sällan spelad i radio.
Travelling Willburys och ”The end of the line” sitter som gjuten. Minns en video kort efter Roy Orbisons död, en av de fem superstjärnorna i gruppen. Resten av gänget spelar medan Roys gitarr vilar i en gungstol som rör sig i takt med The end of the line. Ståpäls på den…
Till sist två svenska låtar, tyvärr Lasse Stefanz ni kom inte med på listan även om ni har massor av låtar som ligger och guppar precis på kanten. Istället blir det Arvingarna och ”De ensamas promenad” . Enligt min mening en av de absolut bästa dansbandslåtarna som någonsin gjorts.
Allra sist på listan får det bli en outsider och jag förstår inte hur Markus kunnat missa den, Edvard Persson och ”Abbekåsa gåsen Joakim”. En härlig låt och en av Edvards absolut bästa i synnerhet ”kvack-ljuden ” är oslagbara.
Frågor på detta?