Analys: Tar Citroën första segern sedan 2004, Oliver Solberg tog andra raka Polo-vinsten, J-WRC trio dominerade i Rally Sarma och en återblick på KAK-Rallyt.

Blogg

Ingen större tvekan utan att Citroën Total World Rally Team och deras C3 WRC är mest svårbedömd av de fyra olika WRC-bilarna i Rally Sweden, Att både Hyundai och Toyota, kanske även Ford förfogar över bilar som räcker för seger är där ingen som säger emot på, men hur är C3:an egentligen? Visserligen segrade Sebastien Ogier med bilen i Rally Monte Carlo men var det bilen eller Ogiers förtjänst, det är frågan. Förhållandena i Monte var som vanligt helt oförutsägbara och egentligen är det helt omöjligt att bedöma hur pass bra eller dålig en bil är genom att enbart titta på den franska formen av rysk roulette. Första värdemätaren blir istället i veckan som kommer.

För Citroën är Rally Sweden ingen lyckosam arena, en enda seger har ”Vinkel-teamet” lyckats ta och detta 2004 genom Sebastien Loeb. Ärkefienden Peugeot har till exempel varit mer framgångsrika med fyra raka segrar för att inte tala om Ford med sex segrar på raken innan Volkswagen trädde in på arenan. Nu vill såklart Sebastien Ogier och Esapekka Lappi våldsamt gärna fixa en ny fransk triumf men enligt mig så blir detta extremt svårt. Som jag skrivit tidigare så verkar C3:an väldigt yvig i sitt uppträdande och på flera sekvenser ser man hur Ogier utnyttjar snövallarna i mycket högre utsträckning än vad konkurenterna verkar behöva. 

Redan i fjol inledde Mads Østberg jobbet med att få till en bättre set up på C3:an och till i år har man nya stötdämpare och ändrat fjädringsgeometrin. Detta var något som Kris Meeke påtalade i fjol som långtifrån vara optimal. Nu är det upp till bevis om man gjort hemläxan i Versailles.

Något man dock inte behöver betvivla är kapaciteten inne i hytten. Åtminstone Ogier med sina tre segrar 2013, -15 och -16 kan absolut vinna igen om det nu bara skulle komma att hänga på honom. I Monte tog han Citroëns hundrade och sin egen fyrtiofemte WRC-seger vilket nu gör att det blir han och Julien Ingrassia som går ut först på sträckorna.

Blir tufft att starta så och sedan bjuda konkurenterna på ”the best racing lines”, menar Ogier som samtidigt berättar hur mycket han gillar Rally Sweden.

Man får verkligen en härlig känsla av att köra med en WRC-bil här och bara att hoppas att förhållandena så bra att vi verkligen kan njuta av ”the ride”!

När nu vädret skiftat från många minusgrader till enligt prognoserna, plusgrader under tävlingen blir det än mer svårkört. Ogier är därför lite orolig över hur sträckorna blir med plusgrader, i synnerhet när dom körs andra gången.

Jag är lite rädd för att islagret snabbt slits ner och gruset kommer fram ganska snabbt.

Han berättar också att ma gjort stora framsteg under testerna men å andra sidan har man testat under mer vintriga förhållanden än vad som nu verkar bli fallet med blidväder. Även ”rookien” i teamet Esapekka Lappi/Janne Ferm är oroliga över de nya väderprognoserna.

Islagret är väldigt tunt vilket innebär att det blir tufft att köra så att dubbarna inte försvinner när gruset kommer fram, menar Lappi.

Som lite onödigt vetande så har de båda ” C3-pilotes” 364 limmade dubbar i varje däck till sin hjälp att hålla bilen på vägen. Frågan är hur många av dessa som fungerar efter några mils ”gruskörning”?

Lappi gläds dock åt att ha en bra startposition långt ner i WRC-fältet efter att ha blivit poänglös i Monte.

Nu hoppas vi bara ha lite ” good luck” och att det hårda arbete vi alla lagt ner före rallyt betalar sig.

Teamchef Pierre Budar går fortfarande i ett litet lyckorus efter Ogiers seger i Monte. 

En fantastisk start och nu är vi helt klart angelägna att förvalta formen och utmana om seger även i Rally Sweden, menar Budar.

– Så klart är vi medvetna om vilken utmaning som väntar och jag lovar att det blir en väldigt tät strid om segern!

Med fyra dagars test tycker Budar att man verkligen gjort allt för att kunna slåss om första Citroën-segern på 15 år.

*

Oliver Solberg med nya notläsaren Aaron Johnston tog sin andra raka seger i Lettiska Mästerskapet när han med nästan en och en halv minuts marginal vann Rally Sarma med R5-Polon. Tvåan, dessutom i en i jämförelse vassare WRC-Fiesta var Georg Gross och på tredje plats hårdsatsande ryssen Nikolay Gryazin. Med sin Skoda ledde Gryazin fram till sträcka fem där han svarade för en fullfartssnurrning på vägen. Efter detta borde han satsa på att köpa en lott, hur Skodan kunde bli kvar på vägen efter den högfartskarusellen måste bero enbart på  tur i den högre skolan. Med sex sträcksegrar mot Olivers enda så är det enkelt att konstatera att rallyt egentlige var Gryazins. Men som jag brukar säga, inga ”om” står i resultatlistan utan här är det endast ren fakta som gäller och då står Olivers namn överst.

Bland 2WD-åkarna var Junior-ERC vinnaren 2018 Martins Sesks snabbast och slutade även sjua totalt med sin R2-Fiesta. Skrev i fredags att han fick ett litet övertag direkt mot fjolråets teamkompis Tom Kristensson inför Junior-WRC då Sesks genrepade med en Fiesta bara dagar före premiären. Tom i sin tur fick nöja sig med tio Bergslagsmil och detta i en Opel R2. Nu påtalade Toms co- driver Henrik Appelskog att Fiestan som Sesks körde inte var av den senaste modellen som man sedan ska köra i J-WRC. Ändå torde olikheterna mellan den gamla och nya Fiestan vara mindre än mellan den och en Opel…

2WD-klassen dominerades kommande J-WRC deltagare och tvåa var Ken Torn runt halv minuten bak Sesks. Trea kom Roland Poom som även han ska köra i J-WRC men mer än en minut bak vinnaren. Fyra i klassen var svenske talangen Adam Vestlund som den här gången hade Jim Hjerpe i sin Peugeot. 14:e totalt av de 46 som kom i mål  ger betyget, med beröm godkänt.

Rally Sarma blev tufft, allt för tufft för många då 34 ekipage inte lyckades komma till slutmålet efter de åtta sträckorna.

*

Delar även med mig en nostalgisk återblick från ”KAK Rallyt 1972” förmedlad av Dan Wallgren.  ”Som inspiration för årets Svenska så skickar jag ett par av mina bilder från 1972 års upplaga. Som synes var det vinter även på den tiden. Vi var 3 killar och en tjej som lastade in oss i Lennart “Bångis” fullutrustade Rally Kadett, blå till färgen, för att titta på KAK-rallyt 1972. Alla “initierad” kallade det Svenska och senare när rallyt bytte tillbaka till Svenska Rallyt så hette det naturligtvis KAK bland samma “initierade”.

Väl framme vid Färjestads travbana, efter att ha avrest från Stockholm mitt i natten så behövde vi naturligtvis en P-plats till Kadetten. Inte lätt. Vi letade runt ett bra tag och chansade slutligen på att köra runt till baksidan av travbanan. Väl där så löste sig alla problem. Funktionärerna fick för sig att ”Bångis” fullutrustade Kadett hörde till tävlingsekipagen så vi blev invinkade på parkeringen där alla tävlande stod. Därifrån var det bara att knalla in och ställa sig bland alla våra idoler och titta på varvloppet på travbanan. Sedermera blev det vanlig “rallyspaning” ute i skogarna. Hemresan fick bli någon gång framåt morgonen med landning i Stockholm framåt lunch nästa dag. Björn Waldegård, Porsche 911 slutade 2:a och Harry “Sputnik” Källström, Lancia Fulvia blev 3:a. Vann det hela gjorde Stig “Mäster” Blomqvist med SAAB V4”.”

*

Avslutar med en bild från Magnus Säfström som visar hur vintrigt det trots allt är i trakterna kring Torsby.